Boktryckarkonsten har minst sagt revolutionerat sättet att se på information. Idag ser vi det som en självklarhet samtidigt som allt mer information digitaliseras. Men ser man historiskt är tryckkonsten ett stort demokratiskt steg framåt. Ett steg mot dagens moderna tryckeri.
Man brukar säga att Johan Gutenberg är förfadern till dagens boktryckarkonst. Han kombinerade kunskap och teknik från flera olika håll och skapade därmed möjligheten till en smidig tryckkonst. Han tryckte bland annat Mazarinbibeln 1454 vilket ses som en revolution inom tryckkonstens historia. Att jobba på tryckeri blev snart ett vanligare yrke när tekniken spred sig och fler insåg dess fördelar.
De första pressarna kallades för Digelpressar hade en långsam utveckling och det dröjde nästan 150 år innan någon större förändring kunde genomföras. Kunskapen kom från Holland och innebar att kapaciteten samt pressens noggrannhet ökade avsevärt.
På 1700-talet uppfann man tekniken som möjliggjorde färgtryck och under 1800-talets industrialism ökade produktionen och automatiseringen. Nu började man jobba med cylinderpressar (vilket även dagens tryckeri göteborg har även om de är mer moderna) och kunde tillföra trycksvärta helt automatiskt.
Kapaciteten, snabbheten och enkelheten förbättrades avsevärt under slutet av 1700-talet och in på 1800-talet. Under denna tid fick exempelvis tryckeri göteborg rotationspressar vilka kunde pressa två sidor på en och samma gång. The Times (tidningen i England) lät trycka sina tidningar med denna teknik år 1869. På detta sätt kunde de i sitt tryckeri i Göteborg trycka 12 000 ark (dubbelsidiga) varje timme. Med snabb produktion skapade nya möjligheter att trycka nyhetstidningar i större upplagor och på kortare tid.
När nu kapaciteten fanns började flera tidningar att växa fram. Även i Sverige har flera tidningar en historia som sträcker sig bak till mitten eller slutet av 1800-talet. Här kan exempelvis Norrbotten-Kuriren nämnas från 1861.
En maskin som underlättade arbetet ytterligare för företagen var linotypemaskinen. Man använda i detta fall ett tangentbord för att ange vad som skulle tryckas. Därefter kunde maskinen gjuta ihop dessa ord på rad. På detta sätt behövde man inte själv ändra bokstäverna för hand.
Ännu ett stort steg togs på 1900-talet. Detta främst med off-set maskiner (som hittas hos många av dagens tryckerier) samt fotosättningsmaskinen. När sedan datorn och internet gjorde intrång skapades en ny revolutionerande våg genom tryckbranschen.
Demokrati, information och kommunikation
Hur stor påverkan har boktryckarkonsten haft på vår historia? Det är omöjligt att svara på men påverkan bör anses vara extremt stor. I ett första skede kunde handskrivna böcker från antiken åter igen tryckas och distribueras. Därmed kunde historiska värden bevaras.
Nu kunde även information på ett helt annat sätt än tidigare. Reklam handlade inte längre om att stå och ropa ut sitt budskap utan även om att sprida pamfletter och affischer. På ett sätt kan tryckeri sägas vara dagens marknadsföringsbyråer. Det var det nyaste, modernaste och mest effektiva.
Man bör även inse att tryckpressarna har skapat en enorm påverkan på läskunnigheten och därmed även möjligheten att utbilda sig till högre grad. Böcker i skolor blev betydligt billigare och allt fler hade råd att köpa böcker, tidningar m.m. Samtidigt skapades en standardisering av stavning och språket på flera punkter. Man fick därmed ”räta upp” ett tidigare ganska spretigt språk.